Språket

 

Därför behövs språkutveckling

”Barnet föds som ett rikt, aktivt och kompetent barn som är nyfiket på att utforska världen. Men det finns inget medfött språk. Det som finns är en fantastisk hjärna som gör det möjligt för oss att utveckla intellekt, läsförmåga och språk – om världen erbjuder sådana möjligheter. I en värld utan böcker uppstår ingen läsfärdighet. I en värld utan kommunikation uppstår inget språk”.

Ur Det tidiga språkbadet, Rigmor Lindö

 

De här möjligheterna ger vi barnet genom att fånga upp och skapa tillfällen till språkstimulering i vardagen. Språkstimulering är inte så svårt som det kanske låter. Det handlar om att du bekräftar ditt barns försök till kommunikation. Dina handlingar, blickar, mimik och ord signalerar din närvaro och ditt intresse. Barn växer både språkligt och känslomässigt när de blir sedda och tagna på allvar av vuxna som är nära och tar sig tid att lyssna.

 

 

Därför är språket så viktigt!

Språket är människans viktigaste redskap genom livet. Det är genom språket som vi gör oss förstådda och förstår varandra. Och hur vi kan använda språket lägger grunden till vår självuppfattning och identitet. Förmågan att lära sig språk har barnet vid födseln och det beror på omgivningen hur språket växer och utvecklas. Därför är det så viktigt att det lilla barnet ges rikliga möjligheter att få kommunicera och med det utveckla sitt kroppsspråk, känslospråk, talspråk och bildspråk.

 

Vårt samhälle och människans levnadsvillkor förändras i en takt som går allt snabbare. Idag översköljs vi av skriven information, ett enormt bildflöde och mycket av vår kommunikation med varandra sker via text. Det ställs alltså stora krav på oss, både barn och vuxna, att förstå och bli förstådda. Det är därför viktigare än någonsin att våra barn får de bästa förutsättningarna att utveckla ett rikt språk.

 

Idag ser skolans läroplan och kursplaner annorlunda ut än när vi föräldrar gick i grundskolan. I kursplanerna för skolans alla ämnen finns nu tydliga mål att eleven ska utveckla sin förmåga att förstå, uppleva och tolka texter samt att kunna samtala, ställa frågor, ge kommentarer och framföra egna åsikter.

 

”Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker. Att ha ett rikt språk är betydelsefullt för att kunna förstå och verka i ett samhälle där kulturer, livsåskådningar, generationer och språk möts.”

Ur Läroplanen 2011, Skolverket

 

Vad du som förälder kan tänka på

Språkstimulering ska vara kul! Ju roligare det är för barnet att använda språket, med miner, gester, ljud och ord, desto mer aktivt blir barnet och desto mer lär det sig. Därför är det viktigt att språkstimuleringen upplevs som lustfylld för barnet, som en lek, och inte något barnet tränas i.

 

Barnet älskar att få din fulla uppmärksamhet och känna sig delaktig. Ge ord åt det ni upplever tillsammans, från första småpratet vid blöjbytet till senare äventyr i parken och skogen. Benämn kroppsdelar, känslor, föremål, personer och händelser i vardagen och ge förklaringar på ditt barns nivå. Passa på att utveckla det barnet berättar om.

 

När barnet lär sig använda nya ord är det viktigt att förstärka det barnet säger. Fyll ut och upprepa det ditt barn säger, så som det skulle sagt om det kunnat, utan att rätta.

 

Lyssna aktivt på det ditt barn berättar och uppmuntra till fortsatt samtal genom att ställa frågor som t.ex. ”Vem var du tillsammans med? Vad sa han då? Vad gjorde du då?” Då hjälper du till att föra samtalet framåt, men det är fortfarande barnet som är berättaren. Undvik att ställa ja- eller nejfrågor, eftersom barnet ska ges möjlighet att försöka utveckla sina svar.

 

Barns berättande ligger ofta nära leken och mycket sker i stunden. Vi erbjuds en inblick i barnens värld och får ta del av deras vardagshändelser eftersom de ofta använder sig av dessa för att skapa sina fantasifulla historier. Berättandet kan också ge barnet möjlighet att bearbeta intryck, vara med om något som de aldrig gjort eller som de tänker är förbjudet.

 

Att själv pröva sina egna ord fram till det att det blir en liten historia ger inte bara självförtroende, utan även en känsla av frihet och styrka.

 

 

Barnets språkliga utveckling 0-6 år

Här kan du korfattat läsa om hur barns språkutveckling ser ut i stora drag. Variationerna i utvecklingen är stora, ju yngre barnet är desto större är variationen. Åldersgränserna är alltså inte exakta, utan flytande!

 

 

Barnets språkutveckling börjar redan då det ligger i magen. Då barnet föds har hen hört sina föräldrars röster under flera månader och kan urskilj deras röster bland flera andras. Barnet är redan nu inställt på att kommunicera. Vid en månads ålder kan man urskilja olika skrikljud beroende på om det t.ex gäller hunger, trötthet eller smärta.

 

 

6-12 veckor

Nu ser man mycket tydligt att barnet kommunicerar med ljud, leenden och rörelser. Barnet reagerar på olika röstlägen och kan t.ex. bli ledsen av en barsk eller arg röst.

 

4-6 månader

Barnet försöker att härma munrörelser. Jollret innehåller en mängd språkljud och man hör att barnet leker med sina egna ljud.

 

7-12 månader

Barnet använder pekgester, det pekar på saker för att ”berätta och prata”. Barnet jollrar ramsor där samma ljud upprepas, t.ex. dadadada och mamamama. Det är också under den här perioden som de första orden kan dyka upp.

 

1,5 – 2,5 år

I tvåårsåldern använder sig barnet allt mer av språket och det förstår mycket mer än det kan uttrycka. Barn i tvåårsåldern har ett aktivt ordförråd på 200-300 ord, men många är ofta egna påhittade ord och är därför enklast att förstå för dem som känner barnet väl.

Ordförrådsexplosionen äger rum när barn är ungefär 2 år och kännetecknas av att barnen under den här perioden lär sig väldigt många nya ord. Nu upptäcker barnet att ord fungerar bättre än pekgester och behöver inte alltid kunna se det hen berättar om. Barnet börjar sätta samman ord till tvåordssatser och börjar även tala om sådant som varit eller ska hända.

 

2,5 – 3,5 år

Nu sker en stor ökning av det aktiva ordförrådet. Barnet använder sig fortfarande en hel del av sitt kroppsspråk men använder sig mest av det talade språket. Barnet försöker samtala mer med sina kamrater i leken. Hen lyssnar och frågar men har svårt att sätta sig in i andras situation, eftersom hen utgår från sig själv och sina upplevelser.

 

3,5 - 4,5 år

Barnet pratar nu i längre meningar och kan vanligtvis uttrycka sig så att främmande människor förstår det mesta. Barnet kommunicerar allt mer med andra barn under leken och börjar kunna sätta sig in i andras situation. De första räkneorden börjar dyka upp. Under den här perioden känner många barn att de behärskar språket och pratar mycket.

 

4,5 - 5,5 år

Nu kan barnet följa med i längre berättelser, återberätta och redogöra för vad hen hört och sett och prata om det som kommer att hända. De börjar kunna använda ord för att uttrycka känslor och behov. Många barn börjar nu intressera sig för bokstäver och skyltar och många låtsasskriver.

 

5,5 - 6,5 år

Under den här perioden är barnet inne i en språkligt aktiv och lekfull period. Det märks genom intresset för rim, ramsor, nonsensord, slangord och även svordomar. Många barn har fått ett ökat intresse för det skrivna ordet.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

© Catarina Kylberg Lotta Grönholm 2015